Månaden var Augusti känslan var kaotisk. Jag smällde igen dörren till mitt rum och skrek. Jag öppnade mina trötta ögon och släppte ut det. Tårarna rann och stämbanden vibbrerade. När jag är riktigt ledsen brukar jag alltid sätta på hur hög musik som helst. Detta skedde även denna gång. Datorn hade de tagit ifrån mig så jag letade febrilt efter en cd skiva att söka sympati hos. Några dagar innan detta hade jag även hunnit fylla år. Då hade min mamma köpt Håkan Hellströms - Känn Ingen Sorg För Mig Göteborg skiva till mig. Vilket nu tycktes vara det enda användbara sorgmedel. Så jag tog den rosa skivan i handen och lät tonerna flyta ur högtalarna. Jag tog fram texthäftet och skrek så högt jag kunde med i varenda låt. - JAG SKÖT EN HUND NÄR JAG VAR FEM! Minns jag extra väl. Jag tänkte '' Vilka galna texter den där Håkan skriver''.
Nu, sex månader senare är jag i just samma skede. Dock utan det där texthäftet. Och den här gången vet jag precis vad han talar om, för nu - NU ÄR JAG EN HUND SJÄLV!
0 kommentar(er)
