Idag har jag verkligen tröttnat på allting. Jag ska inte ljuga. Allting. Jag kände att jag idag äcklades utav människor. Vilket kanske är lite idiotiskt eftersom att jag vet att jag själv är en...men jag känner mig mer som någonting annat - som ett virus. Jag känner mig inte som alla andra. Därför tänker jag göra uppror i mig själv. Kängor skall införskaffas, fler midjekjolar än vad finns plats för och basker är bara ett fåtal utav de saker som jag tänker lägga min tid på för att införskaffa.
Jag minns en tid under denna sommaren då jag faktiskt bestämde mig för samma sak som nu. Det fungerade väldigt bra då faktiskt. Jag fick svårt för att öppna upp mig för andra människor, talade helst aldrig om mig själv, och mina åsikter var så otroligt starka - men de stannade inom mig. Det var en bra tid. Jag kände mig bra, men tom, som sagt. Mitt motto var; och var jag bryr mig om nu är att aldrig ge hjärtat rakt ut igen. Sedan fann jag kärleken och min tomhet fylldes utav lycka. Jag har aldrig varit så lycklig! Jag tänker minnas de euforiveckorna så länge jag möjligtvis kan.
Nu, och några dagar framöver tänker jag nog vara för mig själv och endast låta de sanna hjärtana få vara en del utav mitt liv. Jag tänker även bry mig mer om mig själv. Så från och med nu är det förbjudet att kopiera mina ord, ideer och tankar - det är mina känslor ni snor. Dock tänker jag fortsätta skriva ut alla mina tankar denna gången. Så det är här jag håller till nu..