Idag fick jag en ny insikt. En riktigt annorlunda och konstig insikt som bara hoppade på mig utan att ens fråga om lov. Alla människor är olika och just därför är du unik, är ju ett uttryck som används flitigt. Men jag har aldrig riktigt förstått innebörden utav de orden förns nu. Det finns verkligen inte en jäkel som är precis som mig, som känner exakt som jag gör eller ser ut på pricken som mig. Jo, ganska logiskt i denna upplysningenstid må tyckas, men tänk själv efter! Man ärver ju i och för sig anlag utav ens föräldrar och så har det ju varit i varje generation. Men inga människor, eller djur blir någonsin identiskt lika...inte ens tvillingar. Den tanken får mig att känna mig rätt så ensam faktiskt. Annorlunda också. Nästan så att man undrar om det är något fel på en, eftersom att det verkligen inte finns någonting som är rätt och riktigt. Ingenting.
4 kommentar(er)
